Sökresultat:
422 Uppsatser om Blandning av läsmetoder - Sida 1 av 29
Social blandning och blandade upplÄtelseformer : En kvantitativ studie med tonvikt pÄ nyproducerade bostadsomrÄden
Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.
Rörelse, mötesplats, blandning : ledord för samtidens stationssamhÀlle.
Examensarbetet formulerar förutsÀttningar för ett samtida stationssamhÀlle utifrÄn utvecklingen av stationssamhÀllen utefter jÀrnvÀgsdragningarna pÄ 1800-talet och dagens förutsÀttningar. Arbetet Àr indelat i fem delar. Den första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhÀllen fram till idag. I del 2 beskrivs det samtida stationssamhÀllet utifrÄn historien och dagens förutsÀttningar. Beskrivningen utgÄr ifrÄn de tre ledorden som Àr viktiga i utformningen av samhÀllet; rörelse, mötesplats, blandning.
Rörelse, mötesplats, blandning - ledord för samtidens stationssamhÀlle.
Examensarbetet formulerar förutsÀttningar för ett samtida stationssamhÀlle
utifrÄn utvecklingen av stationssamhÀllen utefter jÀrnvÀgsdragningarna pÄ
1800-talet och dagens förutsÀttningar. Arbetet Àr indelat i fem delar. Den
första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhÀllen fram till
idag.
I del 2 beskrivs det samtida stationssamhÀllet utifrÄn historien och dagens
förutsÀttningar. Beskrivningen utgÄr ifrÄn de tre ledorden som Àr viktiga i
utformningen av samhÀllet; rörelse, mötesplats, blandning.
En femma i sundet klockan 12 : En uppgiftsanalys över navigering ombord pÄ stridsbÄt 90H
För att navigera sÀkert i höga hastigheter inom försvarsmaktens Amfibieförbund har ny navigeringsmetodik utvecklats. Den hÀr metodiken innebÀr att förare och navigatör fÄr mer bestÀmda roller och ansvarsomrÄden samt beskriver vilken information som ska för medlas mellan parterna.Studien som har utförts har skapat en Hierarkisk uppgiftsanalys för att beskriva uppgifterna ombord samt deras förhÄllanden pÄ en grundlÀggande nivÄ. Data har samlats in ombord pÄ StridsbÄt 90H med hjÀlp av kvalitativa datainsamling smetoder samt audiovisuella hjÀlpmedel har anvÀnts för att förenkla  insamlingen. En systemsyn har Àven tillÀmpats över navigatören, föraren och bÄten. Uppgiftsanalysen beskriver fyra olika delmÄl samt deras deluppgifter inom navigering som bör utföras för sÀker och effektiv navigering i hög hastighet ombord pÄ StridsbÄt 90H.
Idéer för den blandade stadens förverkligande : fallen Norra Vrinnevi och Vallastaden
Den blandade staden har lyfts fram som ett svar pÄ hur vi ska uppnÄ den hÄllbara staden, men hur kan man dÄ skapa den blandade staden vid nyexploatering? I denna uppsats undersöks tvÄ aktuella planer för stadsutveckling, Norra Vrinnevi i Norrköping och Vallastaden i Linköping, utifrÄn hur planerna försöker skapa blandad stad pÄ respektive plats.
En bakgrund ges till begreppet den blandade staden och om hur olika stadsbyggnadstÀnkare som Jan Gehl och Jane Jacobs ser pÄ begreppet. HÀr visas ocksÄ svÄrigheten att definiera begreppet och hur det anvÀnds och vÀrderas i samtida svensk stadsbyggnadsdebatt och forskning. En definition av begreppet preciseras som utgÄr frÄn tre aspekter av blandning: funktionsblandning samt social och estetisk blandning.
Undersökningen visar utifrÄn Norrköpings och Linköpings respektive översiktsplaner, att kommunerna har som vilja och mÄlsÀttning att i allmÀnhet tillÀmpa den blandade staden och synnerhet i de aktuella planomrÄdena. Planförslagen genomgÄs för att finna hur dessa planerar för att blandning ska uppstÄ.
Vi blir alltid en blandning : Om förbindelsen mellan personlig och etnisk identitet
Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och forskningsomrÄdet kring hur det Àr att leva med tvÄ kulturer Àr viktig att belysa. Denna studies fokus riktas mot hur unga vuxna upplever kopplingen mellan den personliga och etniska identiteten. En kvalitativ undersökning genomfördes med 16 intervjuer. Respondenterna levde i den svenska samt en utomeuropeisk kultur. Resultatet visade att deltagarna upplever sig som en blandning av de tvÄ erfarna kulturerna och att den etniska identiteten upplevs som stark.
Den ostrukturerade vÀlviljan : En studie om CSR-implementering
Studien fokuserar pĂ„ Corporate Social Responsibility, CSR, och hur det implementeras i företag i Sverige. De tre typerna av företag; tjĂ€nsteföretag, varuproducerande företag och företag som erbjuder en blandning mellan en tjĂ€nst och en vara studeras i syfte att öka förstĂ„elsen för hur CSR implementeras.CSR handlar om företags sociala ansvarstagande, och rör frĂ„gor som miljö och etik. Konceptet Ă€r pĂ„ frammarsch i Europa, och företags tycks kĂ€nna en press att engagera sig i CSR-aktiviteter (Matten och Moon, 2008). Studiens teoretiska referensram baseras bland annat pĂ„ Maignans et al (2005) modell om CSR-implementering.Ă
tta företag som arbetar aktivt med CSR-frÄgor Àr föremÄl för studien. Tre av företagen bestÄr av tjÀnsteföretag, tre Àr varuproducerande företag, och tvÄ bestÄr av företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjÀnst.
Intravenös anestesi med sufentanil och midazolam pÄ kanin : effekter pÄ andning och cirkulation
Sövning av kaniner Àr förenat med stora risker och sÀkra alternativ till inhalationsanestesi behöver utvecklas. I denna studie utvÀrderades intravenös anestesi med midazolam och sufentanil, för induktion och underhÄll, pÄ Ätta New Zeeland White-kaniner av honkön. Samtliga kaniner premedicinerades med medetomidin i lÄg dos. Narkosen inducerades intravenöst med en blandning av midazolam och sufentanil (medeldos 0,09 mg/kg midazolam och 0,48 ”g/kg sufentanil). Kaninerna hölls dÀrefter sövda i 60 minuter via kontinuerlig infusion av samma blandning (medeldos 0,13 mg/kg/h midazolam och 0,72 ”g/kg/h sufentanil).
Förskoleklass - Vad Àr det?: en studie om pedagogers
uppfattning om uppdraget i förskoleklassen.
Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur pedagoger i förskoleklassen uppfattar sitt uppdrag samt om det Àr förskolans eller skolans tradition som pÄverkar arbetet i förskoleklassen. ForskningsfrÄgorna handlade om syftet med förskoleklassen och pÄ vilket sÀtt lÀrarna arbetar för att uppnÄ detta. Eftersom förskoleklassen Àr en syntes av förskolan och skolan har vi fördjupat oss i deras traditioner och dÀrefter gjort kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i förskoleklassen. Resultatet visade att det finns tvÄ olika syften med förskoleklassen. Flertalet av pedagogerna ser pÄ förskoleklassen som skolförberedande men en uttryckte ocksÄ ett syfte som mer relaterar till att barnen ska fÄ lÀra för sin egen skull, hÀr och nu.
HÄllbar renovering : En studie avseende social hÄllbarhet
SAMMANFATTNINGI denna uppsats studerar jag social hÄllbarhet i djupare bemÀrkelse i syfte att undersöka och definiera ÄtgÀrder och arbetssÀtt som skulle kunna lÀmpa NCCs byggkoncept - HÄllbar renovering. I min studie utgÄr jag ifrÄn akademisk forskning och statliga utredningar (som avser bl a miljonprogrammet) samt bostadsomrÄdet Orrholmen som en inspirationskÀlla. Mitt empiriska material erhÄlls frÄn intervjuer med NCC, Karlstads Bostads AB och brunnberg & forshed AB.I min analys fokuserar jag pÄ hÄllbar utveckling, social hÄllbarhet, brister och potential avseende miljonprogrammet och dess gÄrdsmiljö, gemensamma och offentliga rum, blandning av bostÀder och verksamheter, olika upplÄtelseformer, sociala hÄllbarhetsÄtgÀrder och förslag pÄ fysisk utformning samt analys av bostadsomrÄdet Orrholmen.Sammanfattningsvis visar erhÄllna slutsatser att social hÄllbarhet Àr en dynamiska och komplex dimension och likasÄ ÄtgÀrderna. KÀrnan i social hÄllbarhet Àr mÀnniskan och dÀrtill Àven frÀmjandet av hennes vÀlfÀrd.De ÄtgÀrder som Àmnas komplettera HÄllbar renovering, bör vÀljas och bearbetas med omsorg. Brukarnas deltagande före en totalrenovering i kombination med omhÀndertagande av de faktiska problemen i bostadsomrÄdena skapar positiva och gynnsamma resultat.De allra viktigaste ÄtgÀrderna Àr blandning av sÄvÀl bebyggelse och boendegrupper samt lÄg skala av bebyggelse och blandning av olika upplÄtelseformer.OmÀtbara vÀrden sÄsom identitet, platskÀnsla, skönhet och deltagande skapar mervÀrde och berikar omrÄden.
Sociala relationer pÄ Facebook : En studie om Facebook som ett socialt rum
FacebookanvÀndandet ökar i alla Äldrar i Sverige. 2010 var hÀlften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nÀtverk (Findal, 2010). AnvÀndarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina FacebookvÀnner som ofta bestÄr av en blandning av familj, slÀkt, vÀnner och ytligt bekanta. Med tanke pÄ blandningen av FacebookvÀnner uppstÄr frÄgan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar pÄ Facebook. Skiljer de sig frÄn fysiska sociala relationer och i sÄdant fall pÄ vilka sÀtt? Tidigare forskning i Àmnet visar att pÄ Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi Àr ytligt bekanta med.
Socialt hÄllbart stadsbyggande : Hur kommuner kan skapa social hÄllbarhet genom stadsbyggnadsstrategier
HÄllbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsvÀsendet. Dock anses det vara svÄrt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan frÀmja den sociala delen av hÄllbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsÄtgÀrder och urban design, kan skapa en socialt hÄllbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie dÀr teorier kring social hÄllbarhet beskrivs samt genom en fallstudie pÄ Nacka kommun. Fokus ligger dels pÄ att hitta indikatorer och verktyg som kan anvÀndas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbÀttra deras arbete med social hÄllbarhet.Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hÄllbarhet sammanstÀlls och diskuteras i uppsatsen.
ĂKAD EFFEKTIVITET PĂ CEMENTSYSTEM
Examensarbetet har utförts pĂ„ Atlas Copco Rock Drills AB i Ărebro i divisionen Underground Rock Excavation (URE). PĂ„ URE i Ărebro bedrivs tillverkning av underjordsmaskiner för gruv- och tunnelindustrin. En del av dessa maskiner Ă€r sĂ„ kallade bergsförstĂ€rkningsriggar vars funktion Ă€r att sĂ€kra upp berg i gruvor och tunnlar.Uppgiften för arbetet var att undersöka cementsystemet pĂ„ en av dessa riggar, kabelbultningsriggen Cabletec LC.MĂ„let var att ta fram nya förslag pĂ„ förbĂ€ttringar och efterföljande experiment, gĂ€llande riggens cementsystem som ska leda till en ökad tillgĂ€nglighet av Cabletec LC.Arbetet inleddes med att stĂ€lla upp frĂ„gestĂ€llningar som skulle behöva besvaras och Ă„tgĂ€rder för att fĂ„ svar pĂ„ dessa utformades. Dessa frĂ„gestĂ€llningar utgjorde grunden till planeringen av arbetet. Aktiviteter som utfördes utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna var analys av dagens system, litterĂ€r studie, kundbesök, intervjuer med konstruktörer, idĂ©generering och utvĂ€rdering.Studien av maskinen visade att det fanns flera problem med cementsystemet, framförallt med pumpning, blandning och renhĂ„llning.
Blandstaden som planeringsideal
Syftet med detta arbete Àr att finna svar pÄ hur vi, inför
framtidens stadsbyggande, kan Ästadkomma optimalt hÄllbara,
trivsamma och vÀlfungerande miljöer och bostadsomrÄden för
alla oberoende av kön, Älder, bakgrund och samhÀllsklass.
Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv
frÄgestÀllningar varav den om "Blandstaden" blev den
viktigaste, dÄ blandstaden sÀgs vara vÄr tids nya
stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6).
För nÀrmare undersökning av begreppet valdes tvÄ olika
stadsdelar i Stockholm som bÄda Àr planerade med blandstaden
som ideal. En stadsdel Àr driven av kommersiella övervÀganden och en styrs av kommunen. TvÄ yrkespersoner
med stor kunskap om respektive plats intervjuades.
Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av
materialet besvarades tolv frÄgestÀllningar.
De
huvudsakliga
slutsatserna
av
arbetet
Ă€r
att
blandstaden
blivit
det
nya
stadsbyggnadsidealet
som
en
reaktion
mot
de
zonerade
stÀder
som
det
tidigare
planeringsidealet
har
gett
upphov
till
och
som
vi
idag
ser
stora
nackdelar
med.
Skillnaden
mellan
förÀndringsprojekt
drivna
av
kommunen
och
kommersiella
övervÀganden
var
inte
sÄ
stora
som
jag
förvÀntat
mig,
dÄ
Ă€ven
kommunen
i
praktiken
Ă€r
driven
av
vinstintressen
och
verkar
uppmuntra
gentrifieringsprocessen.
StrÀvan
efter
socialt
blandade
stÀder
bottnar
i
en
strÀvan
efter
en
mÄngfasetterad,
attraktiv
och
stimulerande
miljö
(Bellander
2005,
s.25).
PĂ„
lÄng
sikt
Ă€r
arbetet
för
en
socialt
blandad
stad
en
metod
att
förebygga
motsÀttningar
mellan
olika
grupper
i
samhÀllet.
Fördelarna
med
en
social
blandning
Ă€r
dock
mer
komplexa
Ă€n
vad
man
kan
tro,
dÄ
konsekvenserna
av
att
göra
nedgÄngna
omrÄden
mer
attraktiva
kanske
inte
nödvÀndigtvis
gynnar
de
boende
utan
i
vÀrsta
fall
tvingar
dem
att
flytta
ifrÄn
sina
hem.
Planeringsverktyget
blandstaden
verkar
fungerar
bra
i
den
bemÀrkelsen
att
man
kan
frÀmja
funktionsblandning
som
i
sig
Ă€r
en
viktig
faktor
för
en
stimulerande
och
trygg
stadsmiljö.
Det
Ă€r
dock
inte
lika
sÀkert
att
blandstaden
Ă€r
det
mest
effektiva
verktyget
för
att
Ă„stadkomma
en
social
blandning.
DÀrför
Ă€r
mitt
förslag
pÄ
fortsatt
kunskapsutveckling
inom
omrÄdet
att
undersöka
resultat
av
alternativa
planeringsverktyg
för
att
frÀmja
social
mÄngfald
som
?Social
Housing?..
MÄngfald och möten i nya Norra Sorgenfri?
Mycket hÀnder i Norra Sorgenfri. Det hÀr arbetet syftar till att sÀtta omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i omrÄdet. Vissa forskare hÀvdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen Àr goda och det verkar pÄ planer och program som att stadsdelen kan bli ett omrÄde för hela Malmö. Det Àr dock viktigt att diskutera hur omrÄdet skulle kunna fungera som mötesplats och boendemiljö.